Att återskapa en bondedräkt från frihetstiden del 2

Nu har det gått ett tag sedan förra inlägget och jag har nu hunnit med att sy mig en tröja. Målet var alltså att försöka återskapa en bondetröja så som den skulle ha kunnat se ut i Nordvästskåne någon gång under frihetstiden. Till min hjälp hade jag tre källmaterial. Målningar, bouppteckningar samt bevarade plagg.

405a347c09e7f0dc687b8f24e3843447

Etsning efter Pehr Hilleström. Allmoge i Blekinge.

I bouppteckningar från Bjäre härad hittade jag en hel del vita vadmalströjor. Med tanke på att jag hade en hel del vit vadmal hemma så fick det bli en vit tröja. Snittet är hämtat dels från en bevarad tröja på nordiska museet, men även från målningar av Pehr Hilleström. Som ni ser stängs tröjan med hyskor och hakar. Målningarna jag valt att använda mig av avbildar allmogen både i Skåne och Blekinge. Det finns mig veterligen inga avbildningar tillgängliga från specifikt Nordvästskåne. Så jag fick då ta något som låg nära till hands. Det blev östra Skåne samt Blekinge.

1700-tal allmoge Skåne.jpg

Bilderna är tagna av Johan Käll och Johanna Krumlinde under en fest på Kristinehofs malmgård i Stockholm.

1 kommentar

Filed under Textil och kläder

Att återskapa en bondedräkt från frihetstiden

I mitt föregående inlägg diskuterade jag svårigheterna med att återskapa allmogekläder från 1700-talet. Nu är det dags att relatera olika typer av källmaterial för att försöka återskapa en bondedräkt!

En period jag tycker är särskilt intressant är den s.k. ”frihetstiden” (1718-1772). Inte minst är det en spännande period på grund av avskaffandet av enväldet, upptäckterna och den ekonomiska politiken. Bland annat gjorde Carl von Linné sina resor under perioden.

Nu vill jag försöka återskapa en bondedräkt från perioden. Uppgiften är inte den lättaste då källmaterialet till allmogedräkten under 1700-talet i Sverige är ganska begränsat. För att få en god bild av hur en bonde kan ha sett ut kommer jag därför att kombinera olik typer av källmaterial.

Det första som bör göras är att skapa en avgränsning i tid och rum. Då källmaterialet som redan nämnts inte är allt för omfattande kan perioden inte göras allt för kort. Jag lägger mig därför mellan cirka 1740 och 1770. Alltså en period om cirka 30 år. Avgränsningen i rum väljer jag med utgångspunkt från den släktforskning jag sysslat med över jul. Min farmors familj har sina rötter på Bjärehalvön (nordvästra Skåne) och jag har i nuläget lyckats spåra släktingar så långt tillbaka som till slutet på 1600-talet. Jag vill däremot å det starkaste poängtera att ingen behöver utgå från sina inga släktingar i återskapande av historia! Att jag gör det har helt enkelt att göra med bekvämlighet. Jag behöver välja en del av Sverige, och varför då inte välja en region som jag redan är bekant med källmaterialet för. Att utgå från sina släktingar så pass långt tillbaka i tiden är annars inget självändamål. Jag menar att människor så pass långt tillbaka i tiden har mycket lite med oss som lever idag att göra och jag har inte så värst mycket starkare koppling till ”mina” släktingar än någon annan i det här sammanhanget.

Att ta sig an en hel dräkt på en gång är också det ett lite väl stort projekt. Jag kommer därför att fokusera på ett plagg till att börja med, och det plagget blir en tröja. Jag har gått igenom en hel del bouppteckningar från 1700-talet, alltså listor över föremål som upprättades efter en persons död, och där funnit en hel del rockar men betydligt fler tröjor. Inte all bouppteckningar innehåller rockar, men nästan samtliga tröjor. Berit Eldvik skriver också i sin bok ”möte med mode – folkliga kläder 1750 – 1900” att tröjan var ett utpräglat folkligt plagg. Eldvik skriver också att tröjan var ett plagg som var vanligare och även kunde användas av den som inte hade råd med en längre livrock. Bouppteckningar brukar därför innehålla flera tröjor. Tröjan verkar alltså ha varit ett betydligt vanligare plagg än rocken och jag väljer därför att inrikta mig på att försöka återskapa just en tröja.

04vvj5vfee

Tröja ur Nordiska museets samlingar. 1725 – 1775

För att ta reda på hur en tröja kan ha sett ut kommer jag att använda mig av bevarade plagg, avbildningar samt bouppteckningar. Bilden här till höger visar en skånsk tröja ur nordiska museet samlingar. Enligt Berit Eldvik är det troligen ett av de äldsta folkliga plaggen i museets samlingar. Den uppskattas ha tillverkats någon gång mellan 1725 – 1775. Tröjan är av brunsvart ylletyg och har infällda kilar i skörten. Tröjan har även vinkelräta sömmar vid skuldrorna. Att veta hur tröjan satt på sin bärare, hur långt ned på benen den räckte etc. är givetvis svårare att veta. Med hjälp av

norra-fiskarhamnen-detalj2-1770-tal-johan-svenbom

Detalj ur ”Norra fiskarhamnen” Johan Svenbom 1770-tal

avbildningar från frihetstiden går det att få en aning om hur långt tröjan kan ha nått på sin bärare. Till höger ser vi en detalj ur en bild från 1770-talet föreställande norra fiskarhamnen i Stockholm av konstnären Johan Svenbom. Det är förvisso en annan del av Sverige än Bjärehalvön, men jag väljer att använda mig av bilden med anledning av att det helt enkelt inte finns så värst många bilder som avbildar allmogen under min valda tidsperiod. Jag tager alltså det som finns. Bilden under den föreställande Svenboms tavla är en detalj från en karta (bilden hämtad från boken ”Skånes folkdräkter” av Sigfrid Svensson) över Vanstads socken

Skåne 1764 dräkt 1700-tal allmoge Fotor.jpg

Detalj ur karta över Vanstad socken från 1764

(Färs Skåne) daterad 1764. Med hjälp av dessa båda bilder kan jag alltså få en uppfattning om hur tröjorna kan ha sett ut och hur de bars.

Tröjan i Nordiska museets samlingar knäpptes en gång med hyskor och hakar och inte knappar. I boken ”Skånes folkdräkter” skriver också Sigfrid Svensson att hyskor och hakar verkar ha varit vanligare än knappar. I de bouppteckningar jag studerat nämns heller aldrig hyskor och hakar, vilket troligen har att göra med att de var så vanliga. När ett plagg har knappar nämns nämligen detta specifikt.

Att veta vilken färg jag ska välja till min tröja har nästan varit det svåraste. Jag har ju en viss smak själv, men vill även komma så nära en historisk verklighet som möjligt. Tröjan från Nordiska museets samlingar är svart. Enligt Sigfrid Svensson visar däremot bouppteckningar från Skåne en annan bild. Där finns betydligt fler färger omnämnda. Däribland vita, bruna och grå tröjor. Som Svensson skriver var vitt och grått naturfärger och ”som sådana uråldriga”. En lagom dramatisk formulering. Grått och vitt tillhörde enligt Svensson vardagsdräkten. Att svarta tröjor finns bevarande i större utsträckning skulle kunna betyda att det rör sig om högtidligare plagg.

Från Bjäre härad har jag själv tittat på 4 bouppteckningar. ”Undantagsmannen” Pehr Pehrsson som dog 1769, 72 år gammal hade i sin ägo bland annat 4 tröjor: En ”hwit walmars tröja”, en ”grå walmarströja”, en ”sämskad bukskinströja” samt en ”gammal hwit walmarströja”. Alltså två vita vadmalströjor.

Bonden Nils Pärsson dog 1754, 37 år gammal i ”hetsig feber”. I Pärssons bouppteckning finns två tröjor. En i sämskat skin och en ”hwit tröja”. Bonden Ola Olsson dog 1751, 33 år gammal i ”bröstsjuka”. I Pärssons ägo fanns 3 vadmalströjor. En vit, en blå och en grå. Nämndemannen Måns Nilsson dog 1755, 47 år gammal, även han i ”bröstsjuka”. I Nilssons bouppteckning finns inte mindre än fem tröjor. En utan färgspecifikation, en grå, en vit, en blå och en i skinn.

Bjäre-häradsrätt-FIIa-4-1753-1776-Bild-343-sid-336.jpg

Del av Undantagsmannen Pehr Pehrssons bouppteckning från 1769. Under rubriken gångkläder finns bland annat en ”hwit wallmars tröja”.

Både vita, grå och skinntröjor förekommer i samtliga bouppteckningar. Detta kombinerat med att Sigfrid Svensson skriver att grått och vitt var vardagsfärger gör att jag väljer att sy en vit tröja. Till saken hör nämligen att jag råkar ha oblekt vadmal liggandes som jag funderat på vad jag ska göra med. Den fick just ett användningsområde! Nästa steg blir att konstruera ett mönster, men det blir ett annat inlägg.

Lämna en kommentar

Filed under Textil och kläder

Ett litet smakprov på källor till dräkt och dräktbruk under 1700-talet

Jag har nu vid ett par tillfällen  hållit en föreläsning på temat ”olaglig dräkt och folkligt dräktbruk under 1700-talet”. Det hela är följden av att jag för något år sedan skrev en magisteruppsats på ämnet, samt att jag ständigt letar efter nya sätt att komma nära historiskt dräktbruk på. Bevarade plagg och avbildningar i all ära, men för att få en mer komplett berättelse, inte bara om vilka kläder folk bar, utan också hur de användes kan vi behöva vända oss till andra källmaterial. Med dräktbruk menar jag alltså det sätt på vilket vi bär och brukar våra kläder i olika sammanhang. Alltså normerna kring hur och i vilka sammanhang vilka kläder som ska bäras och hur de ska bäras.

Det har väl inte undgått någon att jag har en stor passion för historiska kläder, särskilt från 1700-talet. Frågan är bara hur jag på bästa sätt kan komma nära ett folkligt dräktbruk. Att titta på bildkonst och bevarade plagg är givetvis en lösning. Problemet är bara att det bevarade materialet till stor del består av plagg som kan knytas till ståndspersoner. Det samma gäller för avbildningar. Det finns inget självklart problem i den saken, men jag är ute efter att närma mig ett mer folkligt dräktbruk. s.k ståndspersoner, alltså sådana som räknades till någon av de sociala stånden adel, präster eller borgare utgjorde under hela 1700-talet enbart cirka 5% av befolkningen. För att läsa mer om ståndsindelningen och ståndssamhället rekommenderar jag Sten Carlssons bok ”Ståndssamhälle och ståndspersoner”.

Hur hittar vi då bra dräktkällor som kan ge en liten insikt i hur de övriga 95% av befolkningen såg ut? Jag ska omedelbart säga att det givetvis inte går att slänga ihop alla de övriga 95% i en enda grupp. De sociala och ekonomiska skillnaderna varierade extremt mycket. Det vi kan göra är alltså att leta upp specifika exempel. Dessa exempel får representera kikhål in i 1700-talets värld.

Norra fiskarhamnen detalj1 1770-tal Johan Svenbom.jpg

Ett exempel på dräktavbildningar. Detalj ur ”Norra fiskehamnen” 1770-tal. Johan Svenbom.

Först finns givetvis de bevarade plaggen och bildkällor. I nordiska museets samlingar finns ett stort antal plagg som kan dateras till 1700-tal. Ofta rör det sig om festkläder och inte vardagsplagg. Vad gäller avbildningar kan vi använda oss av exempelvis Pehr Hilleström men även landskapsmålaren Johan Svenbom. Bäst kontakt med 1700-talets folkliga dräktbruk få vi dock i min mening genom att kombinera materiella källor med skriftliga. I bouppteckningar finns listor över kläder en person ägde vid sin död. Bouppteckningar är också en flitigt använd källa av flera historiker och etnologer. En källa som inte är lika flitigt använd är brottsmål. Under 1700-talet gavs det ut inte mindre än 58 s.k. ”överflödsförordningar”.

Norra fiskarhamnen detalj2 1770-tal Johan Svenbom.jpg

Ytterliggare en detalj ur Svenboms ”Norra Fiskehamnen”

Överflödsförordningarna var tänkta att begränsa befolkningens konsumtion av lyxvaror. Bland annat begränsades bruket av olika typer av textil. I brott mot dessa förordningar går det att hitta fantastiska (och sorgliga) beskrivningar av folkligt dräktbruk. Jag utforskade just brott mot överflödsförordningarna  som dräktkälla i min magisteruppsats ”Min ringa kallminks väst – Spår av vardaglig klädkultur i brott mot överflödsförordningarna 1722-1768”.

I ett fall från Stockholms kämnärsrätt 1722 har pigan Greta Andersdotter blivit arresterad för att ha burit ”för bred spets på ett pannstycke”. Uppsyningsmannen Anton Bäve hade stoppat Greta på gatan och tagit spetsen ifrån henne. Greta kunde inte neka till brottet med sade att hon ”haft denna spets under myssan uppstoppad”. För att sammanfatta ett av mina undersökningsresultat kan jag säga att fallet med Greta är ett exempel på dräktbruk. Olika typer av dräkt var lämpliga i vissa typer av sammanhang. Där det inte var lämpligt kunde plagget döljas, som i Gretas fall under mössan. Ett pannstycke var som ordet antyder ett tygstycke som bars på pannan och stack ut under mösskanten. Det är inte ovanligt att se sådana avbildade när pigor och jungfrur avbildas. Att bära dem i tjänsten och inne i ett hus ansågs lämpligt i ståndssamhällets representativa värld, men ute på stan var det en annan fråga. Då kunde man som Greta stoppa in den under mössan.

Gretas fall är bara ett av en uppsjö exempel som alla ger en insikt, inte enbart i 1700-talets dräkt, utan just dräktbruk.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Levande 1700-tal

Kort och gott. Jag, Johanna, Johan och Frida leker 1700-tals allmoge i de Uppländska skogarna. Det är jag som har den grå rocken, som är sydd med en rock från Torna härad i Skåne som förlaga.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Dokumentation av ett par byxor

Efter lång tid var det så dags för en välbehövlig uppdatering. Sedan sist har livet rullat på och en hel del projekt kommit och gått. Men jag tänkte nu visa upp lite av mitt senaste dokumentationsarbete.

Det är nog ingen nyhet vid det här laget att jag uppskattar 20 och 30-tals kläder, och kortbyxor i synnerhet. Under sommaren sydde jag också upp ett par byxor av “knickerbockers” model. Jag inspirerades då mest av bilder frå 1930-talet.

Nu tänker jag dock gå steget längre och våga mig på en riktig kopia. Jag besökte i veckan skansens klädkammare där jag tittade på en hel sportkostym och tre varianter av knäbyxor. Ett par från 1890-talet, ett från 1920-talet och ett från 1930-talet. Det är 20-tals modellen jag har inriktat mig på att försöka kopiera.

Jag sitter nu som bäst och analyserar mina bilder och teckningar och tyckte att det vore på sin plats att visa lite hur jag jobbar i ett tidigt stadium.

Här ovan finns bilder på knäliningen fram och bak på de byxor jag undersökte, samt en av mina skisser där jag försöker fastställa hur de olika tekniska detaljerna ska utföras.


5 kommentarer

Filed under Textil och kläder

En tur i skogen

I veckan prövades kostymen för första gången i skog och mark när det plockades svamp med mina kamrater Johan och Stefan. Varför kortbyxan gick ur modet för män kan jag nog både förstå och inte förstå. Men i rätt sammanhang är det både bekvämt och förbannat stiligt.

 
Även om jag tror att det finns ett ordspråk som lyder: ”Pojkar går i kort, män går i långt”. Men det syftade säker inte på knickerbockers det.

Lämna en kommentar

Filed under Textil och kläder

Hel sportkostym!

Så var äntligen nästa led i min 20-tals uppsättning färdig. Jag sydde senast ett par knickerbockers, och då det fanns mer än 3 meter kvar av samma tyg tänkte jag att det kunde passa fint att förfärdiga en kavaj av detta. Så det föll sig till slut så att det blev en hel fritidskostym; som fick förfärdigas vid sidan av alla 1300-tals kläder som skulle bli klara i tid till årets medeltidsvecka!

Detta är den första kavaj jag syr, så givetvis finns det mycket som kunde gjorts bättre. Men det var ett roligt projekt så det lär bli fler inom en snart framtid.

Mönstret är helt enkelt en uppmätning på en av mina gamla “köpe-kavajer”. Därefter gjorde jag en del förändringar i tillskärningen för att få det hela att se lite mer 20-tal ut. Jag gjorde bland annat knäppningen högre samt gjorde slagen något bredare. Vad som var extra trevligt med det här projektet var pikeringen. Det var tidskrävande men samtidigt ganska avslappnande och resultatet blev så extremt mycket bättre än mellanlägg som man stryker på. Så nu tror jag äntligen att jag kan säga adjö till tyger med klister på för gott.

I övrigt är kavajen ganska enkel i sin model. I bakstycket har den provats in på var sida om sömmen mitt bak samt försetts med ett bälte för att ge kavajen ett utseende som mer liknar ett jakt eller sportplagg. Framtill är kavajen försedd med en bröstficka (stolpficka) samt två större påsydda fickor.

 

 

4 kommentarer

Filed under Textil och kläder