Category Archives: Uncategorized

Ett litet smakprov på källor till dräkt och dräktbruk under 1700-talet

Jag har nu vid ett par tillfällen  hållit en föreläsning på temat ”olaglig dräkt och folkligt dräktbruk under 1700-talet”. Det hela är följden av att jag för något år sedan skrev en magisteruppsats på ämnet, samt att jag ständigt letar efter nya sätt att komma nära historiskt dräktbruk på. Bevarade plagg och avbildningar i all ära, men för att få en mer komplett berättelse, inte bara om vilka kläder folk bar, utan också hur de användes kan vi behöva vända oss till andra källmaterial. Med dräktbruk menar jag alltså det sätt på vilket vi bär och brukar våra kläder i olika sammanhang. Alltså normerna kring hur och i vilka sammanhang vilka kläder som ska bäras och hur de ska bäras.

Det har väl inte undgått någon att jag har en stor passion för historiska kläder, särskilt från 1700-talet. Frågan är bara hur jag på bästa sätt kan komma nära ett folkligt dräktbruk. Att titta på bildkonst och bevarade plagg är givetvis en lösning. Problemet är bara att det bevarade materialet till stor del består av plagg som kan knytas till ståndspersoner. Det samma gäller för avbildningar. Det finns inget självklart problem i den saken, men jag är ute efter att närma mig ett mer folkligt dräktbruk. s.k ståndspersoner, alltså sådana som räknades till någon av de sociala stånden adel, präster eller borgare utgjorde under hela 1700-talet enbart cirka 5% av befolkningen. För att läsa mer om ståndsindelningen och ståndssamhället rekommenderar jag Sten Carlssons bok ”Ståndssamhälle och ståndspersoner”.

Hur hittar vi då bra dräktkällor som kan ge en liten insikt i hur de övriga 95% av befolkningen såg ut? Jag ska omedelbart säga att det givetvis inte går att slänga ihop alla de övriga 95% i en enda grupp. De sociala och ekonomiska skillnaderna varierade extremt mycket. Det vi kan göra är alltså att leta upp specifika exempel. Dessa exempel får representera kikhål in i 1700-talets värld.

Norra fiskarhamnen detalj1 1770-tal Johan Svenbom.jpg

Ett exempel på dräktavbildningar. Detalj ur ”Norra fiskehamnen” 1770-tal. Johan Svenbom.

Först finns givetvis de bevarade plaggen och bildkällor. I nordiska museets samlingar finns ett stort antal plagg som kan dateras till 1700-tal. Ofta rör det sig om festkläder och inte vardagsplagg. Vad gäller avbildningar kan vi använda oss av exempelvis Pehr Hilleström men även landskapsmålaren Johan Svenbom. Bäst kontakt med 1700-talets folkliga dräktbruk få vi dock i min mening genom att kombinera materiella källor med skriftliga. I bouppteckningar finns listor över kläder en person ägde vid sin död. Bouppteckningar är också en flitigt använd källa av flera historiker och etnologer. En källa som inte är lika flitigt använd är brottsmål. Under 1700-talet gavs det ut inte mindre än 58 s.k. ”överflödsförordningar”.

Norra fiskarhamnen detalj2 1770-tal Johan Svenbom.jpg

Ytterliggare en detalj ur Svenboms ”Norra Fiskehamnen”

Överflödsförordningarna var tänkta att begränsa befolkningens konsumtion av lyxvaror. Bland annat begränsades bruket av olika typer av textil. I brott mot dessa förordningar går det att hitta fantastiska (och sorgliga) beskrivningar av folkligt dräktbruk. Jag utforskade just brott mot överflödsförordningarna  som dräktkälla i min magisteruppsats ”Min ringa kallminks väst – Spår av vardaglig klädkultur i brott mot överflödsförordningarna 1722-1768”.

I ett fall från Stockholms kämnärsrätt 1722 har pigan Greta Andersdotter blivit arresterad för att ha burit ”för bred spets på ett pannstycke”. Uppsyningsmannen Anton Bäve hade stoppat Greta på gatan och tagit spetsen ifrån henne. Greta kunde inte neka till brottet med sade att hon ”haft denna spets under myssan uppstoppad”. För att sammanfatta ett av mina undersökningsresultat kan jag säga att fallet med Greta är ett exempel på dräktbruk. Olika typer av dräkt var lämpliga i vissa typer av sammanhang. Där det inte var lämpligt kunde plagget döljas, som i Gretas fall under mössan. Ett pannstycke var som ordet antyder ett tygstycke som bars på pannan och stack ut under mösskanten. Det är inte ovanligt att se sådana avbildade när pigor och jungfrur avbildas. Att bära dem i tjänsten och inne i ett hus ansågs lämpligt i ståndssamhällets representativa värld, men ute på stan var det en annan fråga. Då kunde man som Greta stoppa in den under mössan.

Gretas fall är bara ett av en uppsjö exempel som alla ger en insikt, inte enbart i 1700-talets dräkt, utan just dräktbruk.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Levande 1700-tal

Kort och gott. Jag, Johanna, Johan och Frida leker 1700-tals allmoge i de Uppländska skogarna. Det är jag som har den grå rocken, som är sydd med en rock från Torna härad i Skåne som förlaga.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Pigkläder på 1790-talet?

Nu har det dröjt länge sedan förra texten publicerades, och jag kan tyvärr inte skylla på något annat än brist på tid. Men nu när jag opererat bort två visdomständer och sitter hemma i vånda stor, med kinder som en hamster tänkte jag ta mig tid att skriva lite.

Större delen av våren har ägnats åt ett uppsatsarbete i textilvetenskap, där jag har skrivit, och fortfarande skriver om tjänstekvinnors kläder under det sena 1700-talet.

Jag har utifrån bouppteckningar, alltså de dokument där en avliden persons ägodelar dokumenteras och värderas, försökt identifiera de kläder som fyra pigor ägde. Det är ett väldigt roligt arbete, och inte minst är jag glad över att få öva lite på handskriftstydning.

De fyra pigorna jag gör en undersökning av bodde och arbete alla i Uppsala. Det var viktigt för mig att skriva om den urbana befolkningen. Dräkten på landsbygden har det ju skrivits en hel del om, kanske mest på grund av de nationalromantiska strömningarna undet 1800-talet nationalromatikernas vurmande för landsbygden. Tyvärr medförde det där vurmandet för landsbygden och det folkliga hantverket att man liksom missade den urbana kulturen. Vilket är en stor skam, då staden i min mening är betydligt mer intressant att studera.

Så såhär kan en liten del av en bouppteckning från slutet av 1700-talet se ut. Här kan man se att den här pigan ägde en: 1 gammal brun ylletröja och en blårandig ylletröja.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

En 1700-tals rock

Julhelgen är nu till ända, och jag kan efter tre dagars ohämmat ätande återvända till skrivbordet.

Utöver att äta och sova har jag nästan hunnit sy färdigt de nya byxorna, men tyvärr fick arbetet läggas på is då jag saknade passande knappar. Historien om de nya byxorna kommer med andra ord att följas upp en annan dag, så fort jag får tag på knappar. Det där med att hitta knappar är ju för övrigt ett lika omfattande projekt varje gång. Särskilt om man som jag nästan konsekvent vägrar köpa nya.

För min del bjuder juletider också på en hel del filmtittande, vilket dragit igång nästa sömnadsprojekt. Efter att med lagom engagemang ha plöjt mig igenom lite kostymdrama vaknade lusten att  sy en ny 1700-tals rock, att använda på tillställningar med ”sällskapet Gustafs skål”.

Det är dock inte utan viss tvekan som jag inleder det här projektet som lär ta en del tid i anspråk. Striden stod under ett par dagar mellan den sengustavianska rocken, eller en sportkavaj i 30-tals stil. Det förstnämnda förslaget segrade alltså. Men nåväl, nu över till själva utförandet.

Jag inriktar mig alltså på att sy en rock i 1780-tals stil, och utgår ifrån en engelsk modell. När det kommer till det sena 1700-talet har jag alltid uppskattat det engelska modet bäst, då det präglas av en enkelhet i både snitt och färger. Även om man givetvis varken kan eller bör göra allt för vida generaliseringar kan man nog ändå säga att den merkantilistiska politiken, och föreställningar kring dygdbegreppet under den här tiden skapade ett klimat även i Sverige, där man i så stor utsträckning som möjligt siktade mot enkelthet i sitt yttre. Det var helt enkelt “på modet” att se något mer jordnära ut, vilket också kunde visa på politisk medvetenhet.

En av mina absoluta favoritkonstverk för dräktinspiration är för närvarande Thomas Gainsboroughs “The Morning Walk”, och jag kommer att försöka använda denna målning som inspiration till den nya rocken.

The morning walk

Mönstret ritar jag upp efter instruktioner i boken, “pattern cutting för men’s costume”, vilket för övrigt är en mycket bra bok om man behöver lätta instruktioner för att skära till grundmönster från olika perioder.

Så då var det åter dags att slänga ut ett söndertvättat och mycket fult gammalt lakan på golvet och klippa ut en toile.

Toile

3 kommentarer

Filed under Uncategorized