Ett litet smakprov på källor till dräkt och dräktbruk under 1700-talet

Jag har nu vid ett par tillfällen  hållit en föreläsning på temat ”olaglig dräkt och folkligt dräktbruk under 1700-talet”. Det hela är följden av att jag för något år sedan skrev en magisteruppsats på ämnet, samt att jag ständigt letar efter nya sätt att komma nära historiskt dräktbruk på. Bevarade plagg och avbildningar i all ära, men för att få en mer komplett berättelse, inte bara om vilka kläder folk bar, utan också hur de användes kan vi behöva vända oss till andra källmaterial. Med dräktbruk menar jag alltså det sätt på vilket vi bär och brukar våra kläder i olika sammanhang. Alltså normerna kring hur och i vilka sammanhang vilka kläder som ska bäras och hur de ska bäras.

Det har väl inte undgått någon att jag har en stor passion för historiska kläder, särskilt från 1700-talet. Frågan är bara hur jag på bästa sätt kan komma nära ett folkligt dräktbruk. Att titta på bildkonst och bevarade plagg är givetvis en lösning. Problemet är bara att det bevarade materialet till stor del består av plagg som kan knytas till ståndspersoner. Det samma gäller för avbildningar. Det finns inget självklart problem i den saken, men jag är ute efter att närma mig ett mer folkligt dräktbruk. s.k ståndspersoner, alltså sådana som räknades till någon av de sociala stånden adel, präster eller borgare utgjorde under hela 1700-talet enbart cirka 5% av befolkningen. För att läsa mer om ståndsindelningen och ståndssamhället rekommenderar jag Sten Carlssons bok ”Ståndssamhälle och ståndspersoner”.

Hur hittar vi då bra dräktkällor som kan ge en liten insikt i hur de övriga 95% av befolkningen såg ut? Jag ska omedelbart säga att det givetvis inte går att slänga ihop alla de övriga 95% i en enda grupp. De sociala och ekonomiska skillnaderna varierade extremt mycket. Det vi kan göra är alltså att leta upp specifika exempel. Dessa exempel får representera kikhål in i 1700-talets värld.

Norra fiskarhamnen detalj1 1770-tal Johan Svenbom.jpg

Ett exempel på dräktavbildningar. Detalj ur ”Norra fiskehamnen” 1770-tal. Johan Svenbom.

Först finns givetvis de bevarade plaggen och bildkällor. I nordiska museets samlingar finns ett stort antal plagg som kan dateras till 1700-tal. Ofta rör det sig om festkläder och inte vardagsplagg. Vad gäller avbildningar kan vi använda oss av exempelvis Pehr Hilleström men även landskapsmålaren Johan Svenbom. Bäst kontakt med 1700-talets folkliga dräktbruk få vi dock i min mening genom att kombinera materiella källor med skriftliga. I bouppteckningar finns listor över kläder en person ägde vid sin död. Bouppteckningar är också en flitigt använd källa av flera historiker och etnologer. En källa som inte är lika flitigt använd är brottsmål. Under 1700-talet gavs det ut inte mindre än 58 s.k. ”överflödsförordningar”.

Norra fiskarhamnen detalj2 1770-tal Johan Svenbom.jpg

Ytterliggare en detalj ur Svenboms ”Norra Fiskehamnen”

Överflödsförordningarna var tänkta att begränsa befolkningens konsumtion av lyxvaror. Bland annat begränsades bruket av olika typer av textil. I brott mot dessa förordningar går det att hitta fantastiska (och sorgliga) beskrivningar av folkligt dräktbruk. Jag utforskade just brott mot överflödsförordningarna  som dräktkälla i min magisteruppsats ”Min ringa kallminks väst – Spår av vardaglig klädkultur i brott mot överflödsförordningarna 1722-1768”.

I ett fall från Stockholms kämnärsrätt 1722 har pigan Greta Andersdotter blivit arresterad för att ha burit ”för bred spets på ett pannstycke”. Uppsyningsmannen Anton Bäve hade stoppat Greta på gatan och tagit spetsen ifrån henne. Greta kunde inte neka till brottet med sade att hon ”haft denna spets under myssan uppstoppad”. För att sammanfatta ett av mina undersökningsresultat kan jag säga att fallet med Greta är ett exempel på dräktbruk. Olika typer av dräkt var lämpliga i vissa typer av sammanhang. Där det inte var lämpligt kunde plagget döljas, som i Gretas fall under mössan. Ett pannstycke var som ordet antyder ett tygstycke som bars på pannan och stack ut under mösskanten. Det är inte ovanligt att se sådana avbildade när pigor och jungfrur avbildas. Att bära dem i tjänsten och inne i ett hus ansågs lämpligt i ståndssamhällets representativa värld, men ute på stan var det en annan fråga. Då kunde man som Greta stoppa in den under mössan.

Gretas fall är bara ett av en uppsjö exempel som alla ger en insikt, inte enbart i 1700-talets dräkt, utan just dräktbruk.

Advertisements

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s