Att återskapa en bondedräkt från frihetstiden

I mitt föregående inlägg diskuterade jag svårigheterna med att återskapa allmogekläder från 1700-talet. Nu är det dags att relatera olika typer av källmaterial för att försöka återskapa en bondedräkt!

En period jag tycker är särskilt intressant är den s.k. ”frihetstiden” (1718-1772). Inte minst är det en spännande period på grund av avskaffandet av enväldet, upptäckterna och den ekonomiska politiken. Bland annat gjorde Carl von Linné sina resor under perioden.

Nu vill jag försöka återskapa en bondedräkt från perioden. Uppgiften är inte den lättaste då källmaterialet till allmogedräkten under 1700-talet i Sverige är ganska begränsat. För att få en god bild av hur en bonde kan ha sett ut kommer jag därför att kombinera olik typer av källmaterial.

Det första som bör göras är att skapa en avgränsning i tid och rum. Då källmaterialet som redan nämnts inte är allt för omfattande kan perioden inte göras allt för kort. Jag lägger mig därför mellan cirka 1740 och 1770. Alltså en period om cirka 30 år. Avgränsningen i rum väljer jag med utgångspunkt från den släktforskning jag sysslat med över jul. Min farmors familj har sina rötter på Bjärehalvön (nordvästra Skåne) och jag har i nuläget lyckats spåra släktingar så långt tillbaka som till slutet på 1600-talet. Jag vill däremot å det starkaste poängtera att ingen behöver utgå från sina inga släktingar i återskapande av historia! Att jag gör det har helt enkelt att göra med bekvämlighet. Jag behöver välja en del av Sverige, och varför då inte välja en region som jag redan är bekant med källmaterialet för. Att utgå från sina släktingar så pass långt tillbaka i tiden är annars inget självändamål. Jag menar att människor så pass långt tillbaka i tiden har mycket lite med oss som lever idag att göra och jag har inte så värst mycket starkare koppling till ”mina” släktingar än någon annan i det här sammanhanget.

Att ta sig an en hel dräkt på en gång är också det ett lite väl stort projekt. Jag kommer därför att fokusera på ett plagg till att börja med, och det plagget blir en tröja. Jag har gått igenom en hel del bouppteckningar från 1700-talet, alltså listor över föremål som upprättades efter en persons död, och där funnit en hel del rockar men betydligt fler tröjor. Inte all bouppteckningar innehåller rockar, men nästan samtliga tröjor. Berit Eldvik skriver också i sin bok ”möte med mode – folkliga kläder 1750 – 1900” att tröjan var ett utpräglat folkligt plagg. Eldvik skriver också att tröjan var ett plagg som var vanligare och även kunde användas av den som inte hade råd med en längre livrock. Bouppteckningar brukar därför innehålla flera tröjor. Tröjan verkar alltså ha varit ett betydligt vanligare plagg än rocken och jag väljer därför att inrikta mig på att försöka återskapa just en tröja.

04vvj5vfee

Tröja ur Nordiska museets samlingar. 1725 – 1775

För att ta reda på hur en tröja kan ha sett ut kommer jag att använda mig av bevarade plagg, avbildningar samt bouppteckningar. Bilden här till höger visar en skånsk tröja ur nordiska museet samlingar. Enligt Berit Eldvik är det troligen ett av de äldsta folkliga plaggen i museets samlingar. Den uppskattas ha tillverkats någon gång mellan 1725 – 1775. Tröjan är av brunsvart ylletyg och har infällda kilar i skörten. Tröjan har även vinkelräta sömmar vid skuldrorna. Att veta hur tröjan satt på sin bärare, hur långt ned på benen den räckte etc. är givetvis svårare att veta. Med hjälp av

norra-fiskarhamnen-detalj2-1770-tal-johan-svenbom

Detalj ur ”Norra fiskarhamnen” Johan Svenbom 1770-tal

avbildningar från frihetstiden går det att få en aning om hur långt tröjan kan ha nått på sin bärare. Till höger ser vi en detalj ur en bild från 1770-talet föreställande norra fiskarhamnen i Stockholm av konstnären Johan Svenbom. Det är förvisso en annan del av Sverige än Bjärehalvön, men jag väljer att använda mig av bilden med anledning av att det helt enkelt inte finns så värst många bilder som avbildar allmogen under min valda tidsperiod. Jag tager alltså det som finns. Bilden under den föreställande Svenboms tavla är en detalj från en karta (bilden hämtad från boken ”Skånes folkdräkter” av Sigfrid Svensson) över Vanstads socken

Skåne 1764 dräkt 1700-tal allmoge Fotor.jpg

Detalj ur karta över Vanstad socken från 1764

(Färs Skåne) daterad 1764. Med hjälp av dessa båda bilder kan jag alltså få en uppfattning om hur tröjorna kan ha sett ut och hur de bars.

Tröjan i Nordiska museets samlingar knäpptes en gång med hyskor och hakar och inte knappar. I boken ”Skånes folkdräkter” skriver också Sigfrid Svensson att hyskor och hakar verkar ha varit vanligare än knappar. I de bouppteckningar jag studerat nämns heller aldrig hyskor och hakar, vilket troligen har att göra med att de var så vanliga. När ett plagg har knappar nämns nämligen detta specifikt.

Att veta vilken färg jag ska välja till min tröja har nästan varit det svåraste. Jag har ju en viss smak själv, men vill även komma så nära en historisk verklighet som möjligt. Tröjan från Nordiska museets samlingar är svart. Enligt Sigfrid Svensson visar däremot bouppteckningar från Skåne en annan bild. Där finns betydligt fler färger omnämnda. Däribland vita, bruna och grå tröjor. Som Svensson skriver var vitt och grått naturfärger och ”som sådana uråldriga”. En lagom dramatisk formulering. Grått och vitt tillhörde enligt Svensson vardagsdräkten. Att svarta tröjor finns bevarande i större utsträckning skulle kunna betyda att det rör sig om högtidligare plagg.

Från Bjäre härad har jag själv tittat på 4 bouppteckningar. ”Undantagsmannen” Pehr Pehrsson som dog 1769, 72 år gammal hade i sin ägo bland annat 4 tröjor: En ”hwit walmars tröja”, en ”grå walmarströja”, en ”sämskad bukskinströja” samt en ”gammal hwit walmarströja”. Alltså två vita vadmalströjor.

Bonden Nils Pärsson dog 1754, 37 år gammal i ”hetsig feber”. I Pärssons bouppteckning finns två tröjor. En i sämskat skin och en ”hwit tröja”. Bonden Ola Olsson dog 1751, 33 år gammal i ”bröstsjuka”. I Pärssons ägo fanns 3 vadmalströjor. En vit, en blå och en grå. Nämndemannen Måns Nilsson dog 1755, 47 år gammal, även han i ”bröstsjuka”. I Nilssons bouppteckning finns inte mindre än fem tröjor. En utan färgspecifikation, en grå, en vit, en blå och en i skinn.

Bjäre-häradsrätt-FIIa-4-1753-1776-Bild-343-sid-336.jpg

Del av Undantagsmannen Pehr Pehrssons bouppteckning från 1769. Under rubriken gångkläder finns bland annat en ”hwit wallmars tröja”.

Både vita, grå och skinntröjor förekommer i samtliga bouppteckningar. Detta kombinerat med att Sigfrid Svensson skriver att grått och vitt var vardagsfärger gör att jag väljer att sy en vit tröja. Till saken hör nämligen att jag råkar ha oblekt vadmal liggandes som jag funderat på vad jag ska göra med. Den fick just ett användningsområde! Nästa steg blir att konstruera ett mönster, men det blir ett annat inlägg.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Textil och kläder

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s